Hjärna och nervsystem
MULTIPEL SKLEROS ? MS
Sammanfattning
Allmänt
Multipel skleros, MS, är en sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Om man har MS uppstår inflammationer och ärr på nervtrådarna och det gör att impulser inte kommer fram som de ska. Inflammationerna kan finnas på olika ställen i centrala nervsystemet, och därför kan man få besvär i olika delar av kroppen.

Det finns olika former av MS. Oftast går sjukdomen i skov, det vill säga man har perioder med besvär. Med åren kan man bli sämre också mellan skoven. Vilka besvär man får och hur länge de varar varierar mycket från person till person.

Sjukdomen är vanligast hos kvinnor, och de flesta som får MS är i åldern 20 till 40 år. Det finns ingen känd orsak till varför man får sjukdomen.

Symtom
MS kan ge många olika besvär, men det är vanligast att sjukdomen börjar med

känselrubbningar eller domningar
svårigheter med gång och balans
synbesvär.
Inget av symtomen behöver betyda att man har MS, det kan finnas många andra anledningar till besvären.

Behandling
Det finns ingen behandling som botar MS, men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet. Medicinen får man med sprutor, dropp eller tabletter.

Om man blir tillfälligt sämre kan man en kort period få behandling med till exempel kortison.

Rehabilitering, till exempel sjukgymnastik, är viktigt för rörligheten och livskvaliteten.

När ska man söka vård?
Om man har symtom som man misstänker beror på MS ska man kontakta en vårdcentral. Om besvären är kraftiga eller kommer plötsligt ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig.
Vad händer i kroppen?
Centrala nervsystemet angrips
Multipel skleros, MS, är en neurologisk sjukdom som angriper centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. MS kännetecknas av att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp, och att man därför får flera olika symtom.

Nervtrådarna är isolerade
I hjärnan och ryggmärgen finns nervtrådar som överför nervimpulser mellan hjärnan och kroppens olika delar. Nervtrådarna kan liknas vid elektriska ledningar eftersom en nervsignal är en elektrisk impuls. Precis som runt andra elektriska ledningar behövs en isolering runt nervtråden för att impulsen ska gå fram. Nervtrådens isolering i centrala nervsystemet är ett fettämne som heter myelin.

Inflammation i nerverna
Om man har MS kommer immunförsvarets vita blodkroppar in i centrala nervsystemet och angriper myelinet. Det uppstår en inflammation, och ibland skadas själva nervtrådarna. Då kan nervimpulserna inte ledas på rätt sätt. Vilka symtom man får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Är det till exempel nervtrådar till muskler i ett ben som inflammeras blir man svag i benet, och är det nervtrådar från känselorgan i benet får man domningar.

Det är ännu okänt varför de vita blodkropparna angriper myelinet när man har MS.

Ärr bildas av inflammationen
Inflammationen på nervtråden kan läka ut efter några veckor och då försvinner symtomen ofta. En sådan besvärsperiod brukar kallas för ett skov. Om inflammationen inte läker riktigt kan det bildas ett ärr där inflammationen suttit. Det är dessa ärr som gett sjukdomen dess namn, multipel skleros, som betyder "många förhårdnader".

MS och ärftlighet
Orsaken till MS är inte känd men ungefär var femte person med MS har en nära släkting som också har sjukdomen.

Kombinationer av vissa arvsanlag ökar risken för MS, men det finns inget enskilt arvsanlag som gör att man får MS. Sjukdomen räknas därför inte som ärftlig.

MS och graviditet
Nästan var tredje kvinna med MS blir gravid och föder barn efter sjukdomens debut. Det är därför många kvinnor med MS som under årens lopp har genomgått graviditeter och förlossningar. MS innebär inte något hinder för graviditet och barnafödande. I samband med förlossningen får man smärtlindring på vanligt sätt och barnen föds friska. MS utgör inte något hinder om man vill amma sitt barn. Sjukdomen får som regel ett lugnare förlopp med färre skov under graviditeten, men efter förlossningen ökar risken för skov. Sammantaget är sjukdomsaktiviteten under graviditeten och de följande månaderna ungefär som under ett "vanligt" år.

Om man har MS och planerar att bli gravid, är det viktigt att diskutera detta med sin läkare. Det gäller särskilt om man behandlas med någon sjukdomsmodifierande medicin, så kallad "bromsmedicin", eftersom effekten av dessa medel på graviditeten och fostret fortfarande inte är helt utredd. Som en allmän regel gäller att bromsmedicin inte skall ges under graviditet eller när man ammar, eftersom vissa mediciner går över i bröstmjölken. Därför måste man göra en avvägning mellan önskan att amma sitt barn och oron att få ett sjukdomsskov.

MS smittar inte
MS smittar inte, och det finns ingen känd miljöfaktor eller annan yttre orsak till sjukdomen.

Vanligast i västvärlden och hos kvinnor
I Sverige har ungefär en person på 500-600 MS, vilket innebär att mellan 17 000 och 18 000 personer har sjukdomen. Varje år insjuknar omkring 500 personer. Förekomsten av MS varierar mycket världen över. Sjukdomen är vanligast hos befolkningen i Europa och Nordamerika, medan den är väldigt ovanlig i stora delar av Asien och Afrika.

MS är mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor jämfört med män. Orsaken till det är inte känd. Oftast får man MS mellan 20 och 40 års ålder, och de flesta är omkring 30 år när sjukdomen börjar. Det är väldigt ovanligt att man får sjukdomen före 16 års ålder.

Att leva med MS
MS är en sjukdom man lever med i många decennier. Medellivslängden för personer med MS är nästan lika lång som för övriga befolkningen.

Efter 15 års sjukdom behöver ungefär hälften av alla med MS någon form av hjälpmedel för att kunna gå.

Olika former av MS
Sjukdomsförloppet skiftar mycket mellan olika personer, och MS brukar delas in i fyra olika former, eller faser:

Skovformad MS
De allra flesta, ungefär åtta av tio, får skovformad MS. Vid denna form av sjukdomen har man besvärsperioder, skov, som kan vara från några dagar till månader. De symtom man får under skoven kan gå tillbaka helt eller delvis. Mellan skoven är tillståndet stabilt.Under de första åren är det vanligt att man får ett eller två skov per år, men det kan skifta kraftigt mellan olika personer. Hos en del personer kan det gå flera år mellan skoven, medan andra har flera skov första året. I sällsynta fall kan det gå mer än tio år mellan besvärsperioderna.
Sekundär progressiv MS
Med åren brukar man ha svårare att säkert avgränsa skoven. Många personer med MS upplever efter en viss tid, ofta efter omkring 10-15 år med sjukdomen, att de blir långsamt sämre även mellan skoven. Då har en sekundär progressiv fas av MS börjat. Denna form av MS kommer efter den skovformade perioden av MS och innebär en gradvis ökning av besvären, till exempel ökande svårigheter att gå. I denna fas av sjukdomen kan man fortfarande få skov.
Primär progressiv MS
Den form som kallas primär progressiv MS är en ovanligare form av sjukdomen där man inte har några skov alls. Istället har man en långsam ökning av besvären redan från första början. Mellan 10 och 20 procent av alla med MS har den här formen.
Godartad MS
En lika liten andel, 10 till 20 procent, har så kallad godartad MS. Hit räknas de som trots många års sjukdom inte får besvärande symtom av sin sjukdom. Det är först när det gått många år och man kan se tillbaka på sjukdomsförloppet, som diagnosen godartad MS kan ställas.
Bra med lång tid mellan besvärsperioderna
När man haft sitt första skov går det inte att säkert förutsäga när nästa period av besvär kommer. Det är bra för det fortsatta sjukdomsförloppet om det tar lång tid mellan första och andra skovet, och om man har få skov under de första åren av sjukdomen. Däremot är det inte bra om den smygande försämringen, den så kallade progressiva fasen, börjar tidigt.

?
Symtom och diagnos
Man får oftast flera symtom
Eftersom inflammationerna och ärren i centrala nervsystemet sätter sig på olika ställen varierar symtomen mellan olika personer med MS. Man får vanligtvis flera symtom. Det är vanligt med

känselrubbningar, som pirrningar eller domningar
gång- och balanssvårigheter
synbesvär
nedsatt kontroll över urinblåsan
muskelstelhet
trötthet
humörsvängningar med depression
minnes- och tankestörningar
koordinationsstörningar och skakningar
värk.
Eftersom dessa symtom kan förekomma vid många andra sjukdomstillstånd kan det dröja innan man misstänker att det kan vara MS som är orsaken till besvären.

Flera olika undersökningar görs
Diagnosen MS brukar ställas av en specialist på sjukdomar i nervsystemet, en neurolog. När man undersöks bedöms reflexer, känsel, balans och andra neurologiska funktioner som kan avslöja om det centrala nervsystemet är påverkat.

För att se om man har spridda MS-förändringar i centrala nervsystemet blir man undersökt med magnetkamera. En sådan undersökning kan också utesluta andra orsaker till besvären, som till exempel tumörer.

Ryggvätskeprov, så kallad lumbalpunktion, görs för att se om det finns tecken på inflammation i centrala nervsystemet. Ett sådant prov tas genom en tunn nål som sticks in mellan ryggkotorna.

Varken en undersökning med magnetkamera av hjärnan och ryggmärgen eller ett ryggvätskeprov ger tillräckligt med information för att man ska få diagnosen MS. Resultaten måste först vägas samman med den neurologiska undersökningen och sjukhistorien. Ibland kan sjukdomsförloppet behöva följas under en tid, och ibland görs en ny magnetkameraundersökning innan man får en säker diagnos.

Ofta misstänker man själv MS
Att man inte har fått någon förklaring till sina besvär uppfattas ofta som mycket hopplöst. Därför kan många känna en viss lättnad när de får besked om att det är MS och inte en tumör eller nerv- och muskelsjukdomen ALS. Diagnosen innebär att det blir möjligt att förklara besvär som inte syns, som trötthet, domningar och smärta, för närstående och arbetskamrater. Symtomen vid MS är så pass välkända att man själv ofta har misstänkt att man har sjukdomen.

Även om det kan kännas som en lättnad att få en förklaring till sina besvär så kan beskedet också bli omtumlande för många. Det är vanligt att man känner oro inför framtiden och hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Men det finns bra behandling mot MS och många kan leva mer eller mindre som vanligt. Därför är det viktigt att man får riktig information om sjukdomen för att bli mindre orolig och för att reda ut eventuella missuppfattningar. En säker diagnos gör det också möjligt att gå vidare i livet samt att ta ställning till olika behandlingar.
Vård och behandling
Läkemedel kan bromsa MS
Det finns ännu ingen behandling som botar sjukdomen MS, men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och som kan lindra besvären.

De förebyggande bromsmediciner som finns registrerade i Sverige och används för MS-behandling är

interferon-beta ? Betaferon, Extavia, Rebif och Avonex
glatirameracetat ? Copaxone
natalizumab - Tysabri
fingolimod ? Gilenya
teriflunomid - Aubagio
dimetylfumarat - Tecfidera
alemtuzumab ? Lemtrada.
Alla typerna påverkar immunsystemet och dämpar inflammationen i centrala nervsystemet. Man får läkemedlen med sprutor, som dropp eller tabletter. Behandlingen får man under flera år, och inte som korta kurer. Medicinerna minskar antalet skov och dämpar utbredningen av förändringarna i nervsystemet vid skovformad MS. Behandling av MS med dessa läkemedel ordineras av neurologspecialister.

Annan behandling
Annan behandling av MS är:

Behandling vid akut försämring
Om sjukdomen försämras kraftigt, vanligtvis vid ett skov, kan man få kortison i hög dos under några dagar. Kortisonet får man ofta som dropp eller tabletter.
Symtomlindrande behandling
Om man får symtom som svårigheter att kontrollera urinblåsan, muskelkramper eller trötthet kan man få behandling som lindrar de symtomen. Behandlingen anpassas efter varje enskild person och de symtom man har. Det är en anledning till att man bör ha kontakt med neurolog. Eftersom man lever med MS under många år är det också viktigt att ha fortlöpande kontakt med sin husläkare för att få annan hjälp, till exempel vid infektioner.
Rehabilitering
Sjukgymnastik och arbetsterapi ökar rörelseförmågan, livskvaliteten och funktionen i det dagliga livet. Det är viktigt att träningen återkommer regelbundet eftersom effekten är övergående.
Försök att undvika infektioner
Om man har MS ska man försöka undvika infektioner av olika slag, eftersom de kan utlösa skov och försämra sjukdomen. Om man ändå får en infektion är det bra om man får behandling för den så snabbt som möjligt. Vaccination mot influensa kan förhindra skov i samband med influensan. Vaccinet i sig försämrar inte MS-sjukdomen.

Trötthet kan göra det svårt att arbeta
Trötthet är vanligt vid MS och kan göra att man får svårt att orka arbeta. Om tröttheten beror på MS är det bra att försöka anpassa, planera och prioritera sina dagliga aktiviteter så att man utnyttjar sin energi på bästa sätt. Det kan även finnas andra orsaker till tröttheten, som till exempel depression. Då är det viktigt att man får behandling för den.

Kost och alternativ behandling
Man bör äta allsidigt, men det finns ingen särskild kost som rekommenderas om man har MS.

Ibland lanseras mirakelkurer mot MS. De brukar vara dyra och inte vetenskapligt utvärderade, och därför bör man undvika sådana behandlinga

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I onsdags fick vi äran att se Oliwer tvist på SÖderslättsgymnasiet, där Jennifer var med och dansade.:)  ...

God Fm !     Tisdagen är här då e de teater som gäller för tjejerna i kväll( Louise har uppvisning nästa vecka där jennifer ska vara med hjälpare)  samt Jennifer ska även träna inför sin uppvisning med dansen som de ska ha på Onsdag. Oliver Twist...

God Morgon Snyggingar! Sitter i trädgården med dagens för kopp kaffe. Sitter i min tysthet o hör koltrasten sjunga. Riktigt rogivande e det. Igår hade vi källar röj o även röj i trädgården  ojojoj vilka planer man har för vårt paradis. DEN E HELT...

Idag blir det inte så stort inlägg är mörr i huvudet. Har iallafall fått varit på mysig trädgårdhäng på Öster. Skönt när man bara kan vara och inte har massa krav på sig. kom dock underfund med att jag skulle ju behöva ta upp mina däck i från källare...

    Igår fick jag ett mail i från #smartson ska testa Pucko kokos så blir en runda till # supermarket och se om de har den.  där. Ska bli spännande och se om det är ngt eller kokosen tar över smaken för mycket. Men lovar jag kommer berätta här h...